Införd i Uppsalatidningen 2012-02-10.

120202 var jag i kontakt med kontorschefen på Nordea här i Knivsta. Jag är kund både hos Nordea och Swedbank. Jag hade en fundering hur det kunde komma sig att banken tar 3 kr varje gång i avgift om man och när man vill göra ett kontoutdrag. Jag tycker det är ett oskick, dels:

A. Att den alls förekommer. Har aldrig hört på maken! Swedbank håller inte på så. Ica Kniven tar knappast heller 3 kr i avgift för att man vill ha kvittot. Det faller på sin egna orimlighet.
B. Om man nu bestämt för att såhär ska en slipsten dras, blir ju den jättestora frågan: varför kör ni inte med öppna kort och berättar detta för kunden som jag menar är en alldeles högst väsentlig del av ens egna Visakort?

I kontakten med kontorschefen hade, håll i er nu, han noll koll på att detta ens förekom. Han var tvungen att gå och fråga en av sina medarbetare medan jag väntade. Scenariot kommer ju på tal, att då är det väl bara att byta eller stänga igen sitt engagemang i Nordea. Jo, jo, tanken ligger nära tillhands. Fast, svenska språkdräkten bjuder inte mig på något lämpat ord på om man har som högsta maxim och affärsidé att skrämma iväg de kunder man nu har. Det är garanterat fler än jag som tycker att ett sådant tänkesätt inte går ihop?

2 frågor har jag till Nordea här i bygden:
1. Hur väl etablerat är ett beslut om avgift på kontoutdrag då inte ens högst hönset på banken i kommunen ens känner till metodiken?
2. Finns det ett samband på dessa snikna avgifter om 3 kr för löjligt enkla kontoutdrag på det faktum att samma Nordea köper lyxlägenheter och ger sin VD Christian Clausen ett guldkantat pensionsavtal på helt makabra makalösa 98 miljoner kr?

Kunden har alltid rätt, och i detta fallet anser kunden att ni är helt på villovägar när ni håller på såhär.

Jonas Dahlgren

Populära Jonas har fått brev från centerledaren!

Populära Jonas Dahlgren har idag fått hela 4 st. signerade foton hemskickade till sig från näringsminister och centerledare Annie Lööf. The sun is always shining for Jonas Dahlgren. Jag ska ge frugan ett, ett till kretsordf., en vän samt behålla en själv. Om 20 år är det säkert guld värd.

Jonas Dahlgren (C)
Campione himself.

120202 var jag i kontakt med kontorschefen på Nordea här i Knivsta. Jag är kund både hos Nordea och Swedbank. Jag hade en fundering hur det kunde komma sig att banken tar 3 kr varje gång i avgift om man och när man vill göra ett kontoutdrag. Jag tycker det är ett oskick, dels:

A. Att den alls förekommer. Har aldrig hört på maken! Swedbank håller inte på så. Ica Kniven tar knappast heller 3 kr i avgift för att man vill ha kvittot. Det faller på sin egna orimlighet.
B. Om man nu bestämt för att såhär ska en slipsten dras, blir ju den jättestora frågan: varför kör ni inte med öppna kort och berättar detta för kunden som jag menar är en alldeles högst väsentlig del av ens egna Visakort?

I kontakten med kontorschefen hade, håll i er nu, han noll koll på att detta ens förekom. Han var tvungen att gå och fråga en av sina medarbetare medan jag väntade. Scenariot kommer ju på tal, att då är det väl bara att byta eller stänga igen sitt engagemang i Nordea. Jo, jo, tanken ligger nära tillhands. Fast, svenska språkdräkten bjuder inte mig på något lämpat ord på om man har som högsta maxim och affärsidé att skrämma iväg de kunder man nu har. Det är garanterat fler än jag som tycker att ett sådant tänkesätt inte går ihop?

2 frågor har jag till Nordea här i bygden:
1. Hur väl etablerat är ett beslut om avgift på kontoutdrag då inte ens högst hönset på banken i kommunen ens känner till metodiken?
2. Finns det ett samband på dessa snikna avgifter om 3 kr för löjligt enkla kontoutdrag på det faktum att samma Nordea köper lyxlägenheter och ger sin VD Christian Clausen ett guldkantat pensionsavtal på helt makabra makalösa 98 miljoner kr?

Kunden har alltid rätt, och i detta fallet anser kunden att ni är helt på villovägar när ni håller på såhär.

Jonas Dahlgren (C)
Verklighetens man, verkligehetens kämpe.

Populära Jonas Dahlgren!

Här syns 2 st. kungavänner!

I tidningen läser vi om att p-hus ska byggas i centrala Knivsta med plats för 250 bilar. Byggstarten planeras i slutet av detta år. Detta låter ju bra, men det finns några frågor. Hur kommer priset på parkeringsbiljetterna att sättas? Kommer det att bli som vid Servicehuset här i Knivsta är det inte hela världen (2 kr/h vardagar mellan kl. 7-17). Blir det som på Kungsängsgatan inne i Uppsala blir det inte roligt. Där kostar det 25 kr/h (sic!) vardagar och lördagar mellan kl. 8-18. P-huset får ju inte bli så dyrt att vi bilister inte kan stå där. Det får inte bli som med Öresundsbron nere i Skåne som blev så dyr att folk kör över bara om de verkligen måste.

Jonas Dahlgren
Knivsta

Jag undrar ifall du som läser detta själv har eller som känner någon i sin tur, har tavlor av den kände konstnären Malte Nyberg XII. Jag köper den/dem gärna i så fall. I första hand är jag intresserad av olja, men även annat är av intresse. Behöver nödvändigtvis inte vara inramat. Stora såsom små tavlor, allt av intresse.

Populära Jonas Dahlgren!

 

 

 

 

 

 

 

Mvh. Jonas Dahlgren.

Populära Jonas Dahlgren!

Jag är kund i både Nordea och Swedbank. Jag blev tämligen förbryllad när jag på båda bankerna här i Knivsta, hör att man ska sluta med kontanthanteringen! Nordea på Forsbyv. 2 kommer att sluta med sin kontanthantering 120201 och kommer inte att ersätta detta med någon insättningsautomat. På frågan vad man då ska göra om man vill sätta in pengar och befinner sig i Knivsta, fick jag inget klargörande svar.

Swedbank på Centralvägen 14 kommer att sluta med kontanthanteringen fram till våren, som man uttryckte saken. Vad man menade för datum med fram till våren, fick jag ingen mer vetskap i. Inte heller Swedbank kommer att ersätta sakers tillstånd med en insättningsautomat. Skälet till detta, var liksom för Nordea, att man önskar ett kontantfritt samhälle, av miljöskäl samt säkerhetsmässig aspekt. Man hänvisar mig till Uppsala och Gränby, ifall jag har pengar och ville sätta in på banken. Man tar sig för pannan. När jag tänker på bank, är ju det första man kommer att tänka på är pengar. Nu ska man strypa insättningsmöjlighet för oss gräsrötter, hänvisar en att köra in till Uppsala och motiverar det med, håll i er nu, bla. med att det är en miljömässig aspekt på det hela. Några frågor dyker upp:

1. Hur mycket miljö sparar vi om vi alla i hela kommunen åker in till Uppsala och sätter in våra pengar där? Som jag ser det, bränner man ju bensin på att åka dit tur och retur? Är det bra eller dåligt?

2. Hur kommer det sig att banker, som har sin paradgen i pengar, nu ska sluta med pengahantering? Hur tänkte man där?

3. Både Nordea och Swedbank hänvisar till att man vill ha ett kontantfritt samhälle med internetbank und so weiter. Jo, jo, men hur troligt är att ens gamla moster på respektabla 84 år går och engagerar sig i IT-frågor, kollar upp släktens alla clearingnr., bank och därpå följande e-konto innan hon gör en insättning?

4. Hur många mer än jag ser problemet i att det är svårt att skola om de gamla generationerna och tvinga in dem till något dem inte samtycker med?

5. Ser ni samma risk som jag, alltså att om det blir en massa mankemang att erbjuda julpengar till sina släktingar, ligger alternativet nära till hands att gamla moster struntar i sin goa härliga julklappstradition?

Om nu både Nordea och Swedbank bjuder oss Knivstabor på bygdens hårdaste julklapp, finns dock ett ljus i tunneln för oss traditionalister. Handelsbanken på Apoteksvägen 6 kommer nämligen inte att gå med på dessa fasoner. Där kan man må. – tors. kl. 12-19 + övr. vard. kl. 10-15 sätta in sina julklapps- och födelsedagspengar hur ofta man vill. De har, och det tackar jag för, inga som helst planer på att bojkotta sig själva i sin allra mest förnämliga paradgren, nämligen att hantera pengar. God jul!

Jonas Dahlgren (C)
Alltid saklig. Alltid påläst.

Populära Jonas Dahlgren!

Mina damer och herrar, jag har den mycket glada nyheten att presentera den välskrivna siten: Blog.jonas.se

Mvh. Jonas Dahlgren.
Alltid saklig. Alltid påläst.

Gud bevare Konungen!

Ang. påhoppen om Kungen. Dåligheter som sägs ev. ha kunnat kanske ha skett för 20-30 år sedan i och kring Kungen. Ok, om det nu är så angeläget att det finge komma fram, hur kommer det sig att dessa människor tjuvhåller på sin sk. version av sk. verklighet i makalösa 20-30 år och inte får ur sig det tidigare eller framförallt när det var högaktuellt?

Jag vill säga såhär i saken:
1. Kungen bry dig inte och icke om detta. Du är rentvådd i och med ditt uttalande tidigare i veckan.
2. I det fall att du vill lägga igen munnen yttermera på dessa sk. förståsigpåare, säg då såhär: Sundsvall brann 25 juni 1888. Jo, jo, men nu går vi vidare och gaggar inte mer om det där.

Jonas Dahlgren.
Verklighetens kämpe. Verklighetens man.

Min tanke är att både UL och SJ har för intention att styra priset såtillvida att man vill gynna det som miljövänligt är. Ok, då tar vi oss en titt in i verkligheten.

Jag åkte mellan Arlanda och Knivsta och ser då detta: att buss nr. 801 som går på diesel (sämre än tåg som går på el) kapar jag hem för 40 kr/turen. Resan tar förvisso 12 min. längre tid än tåget, men i gengäld kommer jag till Ar som i sin tur är närmare Nya Alsike där jag bor. Tid och avstånd kan man väl säga tar ut varandra. Cykla/gå från Knivsta station till Nya Alsike tar längre tid än att cykla/gå från Ar till Nya Alsike.

Ok, vi kikar vidare. Upptåget går också mellan Arlanda-Knivsta. De vill ha 80 kr för resan och tycker att man ska betala 20 kr till om man inte köper resan ombord. Det är alltså billigare att köpa resan ombord jmf. med SJ (kommer till det nedan) som tar 100 kr bara för att lösa biljetten, också det ombord. Om man bara köper resan kostar det 40 kr med Upptåget, men då kommer man inte förbi spärren på Arlanda (som ägs av A-train). Jag vet inte vad man ska med en sådan uppg. till, för det är väl ingen som åker till Arlanda bara för att titta på rälsen där? Vidare: Upptåget visar lite välvillighet genom att sälja ett 30-dagars-kort för 670 kr, men då tillkommer spärravgiften på 60 kr/gång. Återigen, vad är detta? Ingen åker till Arlanda utan att komma förbi spärren? Om man tänker sig att man åker förbi spärren 30 ggr. både dit och hem (man vill ju bra gärna komma hem), blir siffran 3600 + 670 = 4270 kr. UL har förvisso ett månadskort som är billigare. Om de berättar detta? Nix, de klämmer ur sig det först efter att presentera allt om nämnda 30-dagars-kort. När man själv då inser att 4270 kr är en uppg. som straffar sig själv, blir det en kovändning av samma UL. 670 kr för månadskort? Jo, jo, men i min värld är det en icke-information. Inte lura Jonas Dahlgren. Jag tycker synd om folk som inte följer upp varje meter.

Nu kommer det värsta av allt, storebror pappa staten och SJ. Lova nu mig att inte tappa kaffet i golvet av förvåning. SJ har 3 tåg för sträckan Knivsta-Arlanda, men bara 1 tåg Arlanda-Knivsta. Hur tänkte man där? Om man åker till Arlanda kl. 5.49 från Knivsta vill man ju hyggligt gärna komma tillbaka. Den enda chansen att, om man nu vill propagera för låga koldioxidutsläpp är att vänta till kl. 22.31. Är det bra eller dåligt? Det är nästan så att det säger: Vi vill verkligen inte ha några kunder. Verkligheten fortsätter: om man nu kollar priset säger samma SJ att de vill ha – nu gäller det att hålla i kaffet – de vill ha 163 kr för Arlanda-Knivsta och 1 kr mindre om man åker spegelvänt. Ok, det var ju snällt att bjussa på 1 kr åt andra hållet, för det är sådana viktiga minnen som etsar sig fast när man gör sin budget. Om man nu inte har IT eller köper via automat, gäller ovan vad jag skrev om UL: SJ säljer biljetterna till högre pris ombord, nämligen 100 kr. De vill alltså ha 263 kr för att åka Arlanda-Knivsta. Ni kan glömma att Tim-kortet (Tåg i Mälardalen) skulle ge goodwill. Det är ändå så få avgångar (som Jimmy på SJ sa, som inte vill säga sitt efternamn). Om man säger så ger man inte direkt intryck av att vilja säja resor. Om i så fall är fallet, undrar man vad SJ har att göra på marknaden. Inte bara dyra, utan helt utan fingerspitzgefühl.

Summa summarum: Vem vill betala 40 kr mer för en tågresa med Upptåget Arlanda-Knivsta när buss nr. 801 kör samma sträcka? Eller ännu värre: vem vill betala makalösa 223 kr mer för SJ för en biljett köpt ombord jämfört med bussen på samma sträcka? Tror ni folk väljer det miljövänliga alternativet i sådan sits? Gissa! Hur tänker UL, och framförallt hur tänker SJ? Fattas rätt beslut (i betydelsen sakna)? Eller fattas rätt beslut (i betydelsen bestämma)?

Jonas Dahlgren (C)
Verklighetens man. Verkligehetens kämpe.

Populära Jonas Dahlgren!

Populära Jonas Dahlgren!

Jonas Dahlgren har uppmärksammat att Sverige är dyrast i besiktningsavseende på slakterier, jmf. med EU. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften, vilket upprör centerman Jonas Dahlgren i Knivsta.

År 1995 gick Sverige med som fullvärdig medlem i EU. Hela grejen med EU är fri rörlighet av varor och tjänster och att jämna ut regionala likheter. Ett land ska. ex. inte ha ett helt skiftande pris jämfört med ett annat EU-land.

2006 trädde EU:s nya hygienlagstiftning i kraft. Den består av en livsmedelslag förordning nr. 178/2002 samt fyra följdförordningar nämligen nr. 854/2004 och nr. 882/2004 som reglerar de officiella myndigheternas arbete samt förordningarna nr. 852/2004 och nr. 853/2004, vilka beskriver de krav, som samhället ställer på livsmedelsföretagarna.

Kostnaderna för köttkontrollen varierar mycket i EU. Detta medför att det blir olika konkurrensvillkor för slakterier inom Europa. Sverige har de högsta köttbesiktningsavgifterna i EU! Detta kan få stor betydelse för arbetstillfällen i Sverige då stora livsmedelsföretag såsom Swedish Meats, Team Ugglarp och Atria är utlandsägda. Cirka 70 % av svin- och fårslakten samt 60 % av nötslakten sker på utlandsägda slakterier. Minimiavgifter för köttbesiktning och olika offentliga kontroller finns beskrivna i förordning nr. 882/2004. Det finns däremot inget tak för hur mycket en officiell myndighet får ta ut i avgift. I en beaktandesats till förordning nr. 882/2004 står det att myndigheten får ta ut en avgift som täcker myndighetens kostnader för kontrollen. Vissa svenska slakterier betalar tre till fyra gånger minimiavgiften. Frågan måste då ställas: är Livsmedelsverket den minst effektiva myndigheten i Europa eller arbetar dom på ett felaktigt sätt? Detta vill jag hemskt gärna veta.

En stor omstrukturering har skett inom det svenska jordbruket under de senaste åren med nedläggning av många gårdar. Detta har inneburit att endast de mest effektivaste gårdarna är kvar. Slaktdjuren har blivit friskare och besiktningsfynden färre och riskerna för konsument mindre. Ändå höjer Livsmedelsverket besiktningsavgifterna nästan varje år. Vad ska man säga?

Köttkontroll består av två vitt skilda verksamheter nämligen köttbesiktning och kontroll av livsmedelsföretagare. Köttbesiktning består av besiktning av slaktdjur före och efter slakt. Kontroll av epizootiska sjukdomar samt djurskydd hör också hit. Levandedjursbesiktning kan ej ske utan att veterinären också ställer frågorna: är djuren smittade? Har djuren lidit under sin levnad? Hur hanteras djuren?

Nuvarande EU-livsmedelslagstiftning är bitvis vag och det utesluter ej flera alternativa handlingssätt. I definitionerna till förordning nr. 854/2004 står det att de officiella veterinärerna och assistenterna skall utses av den behöriga myndigheten. Det står ej att de skall vara anställda av myndigheten. Där har vi en del pengar som tickar, som jag ser det. För att livsmedelsbranschen skall få betala köttbesiktningsavgifter jämförbara med dem i EU fodras det att Livsmedelsverket ser över sitt arbetssätt och förändrar det till dagens verklighet. Livsmedelsverket måste också våga utnyttja de möjligheter till förändringar som den nya lagstiftningen ger. Jag vill ställa en fråga hur jordbruksministern tycker om sakers tillstånd. Är det bra eller dåligt att Sverige har dyrare besiktningsvillkor jmf. med övriga EU?

Jonas Dahlgren (C)
Fd. slaktare på fd. Swedish meats.